Rökare kan oroa sig för att gå upp i vikt när de slutar att röka. De hälsomässiga fördelarna med att sluta röka väger dock tyngre än riskerna med en eventuell viktökning, och vikten kan hanteras på lång sikt (se hälsofördelar på kort sikt med att sluta röka i Figur 5). Risken för att dö av olika anledningar, inklusive cancer, är högre hos normalviktiga rökare än hos överviktiga icke-rökare. Det är svårt att förutsäga vem som kommer att gå upp i vikt när han/hon slutar att röka och vem som inte kommer att göra det. De som slutar att röka kan söka råd hos sjukvårdspersonal om sunda matvanor och träningsprogram och kan få sin vikt kontrollerad under avvänjningen.

Figur 5: Kort- och långsiktiga gynnsamma hälsoeffekter som observeras efter att man har slutat att röka.

Joonis 5. Lühi- ja pikaajaline kasulik tervisemõju, mida on täheldatud pärast suitsetamisest loobumist.

Källa: Nytryck med tillstånd från American Cancer Society, Inc., med ensamrätt. Från www.cancer.org.

Många som slutar att röka drabbas av obehagliga fysiska och mentala symtom, så kallade abstinensbesvär, men de är kortvariga och går så småningom över. Det kan röra sig om röksug, depression, lättretlighet/aggressivitet, rastlöshet, ökad aptit, bristande koncentration, yrsel och sömnstörningar. Besvären håller i sig olika länge men de flesta varar mindre än 1–3 månader. Inte alla drabbas av abstinensbesvär. Abstinensbesvär uppstår på grund av att rökare vänjer sig vid de regelbundna doser av nikotin som de får genom sin rökning och för att deras kroppar, när de slutar röka, måste anpassa sig till bristen på nikotin.

Att röka en cigarett tycks ge en känsla av avslappning men egentligen är det abstinensbesvären som lindras av det nikotin som man andas in. När rökare inte har rökt under en viss tid börjar de få abstinensbesvär. De kan till exempel känna sig irriterade, arga, oroliga eller rastlösa. Rökning lindrar abstinensbesvären och rökare kan förväxla lindringen av dessa abstinensbesvär med en känsla av avslappning och lugn.

Läkemedel för rökavvänjning, som nikotinersättning, vareniklin eller bupropion, kan mildra abstinensbesvären även om de förmodligen inte tar bort besvären helt. Beteendestöd kan ge rökaren praktiska strategier för att hantera abstinensbesvären.