Det som betraktas som en säker dos är ett komplicerat begrepp som beror på flera faktorer utöver vetenskapliga bevis (giftighet), däribland ekonomiska faktorer (kostnaden för att eliminera eller minska exponeringen), folkhälsofaktorer (ett samhälles totala sjukdomsbörda) och sociala och politiska faktorer (vad allmänheten och politikerna anser acceptabelt).

I allmänhet finns ingen fastställd säker dos för cancerframkallande ämnen och därför rekommenderas en policy baserad på 100 % undvikande, exempelvis för vissa arbetsrelaterade cancerframkallande ämnen såsom asbest. För många kemiska ämnen i miljön, såsom luftföroreningar, är det här däremot inte möjligt. Exempelvis förbjuder EU alla typer av användning av asbest som ett sätt att eliminera all exponering. Vissa typer av exponering är dock så låga att samhället i dagsläget ser dem som acceptabla. Exempelvis har EU fastställt två gränsvärden för partiklar i atmosfären (PM₁₀), som ingår i i luftföroreningar, för att skydda människors hälsa: dygnsmedelvärdet för PM₁₀ och årsmedelvärdet för PM₁₀(luftkvalitetsdirektivet 2008/50/EG).