Vi använder ofta orden övervikt eller fetma för att beskriva när en kropp har ackumulerat för mycket fett. Fett är en normal del av kroppen som isolerar och skyddar vissa inre organ samt producerar vissa viktiga hormoner. Normala hälsosamma personers kroppsvikt består till mellan en fjärdedel och en sjättedel av fett (kvinnor proportionellt mer än män), men ju högre andel desto mer hälsoproblem riskerar personen.

Ett BMI mellan 25 och 30 kg/m² kallas för övervikt och ett BMI över 30 kg/m² ses som fetma. Sannolikheten för viktrelaterade hälsoproblem ökar både ovanför och under det hälsosamma intervallet, men det finns inte någon tydlig punkt där en låg risk övergår till att vara en hög risk. Risken ökar istället gradvis i takt med att vikten ökar. Människor med för mycket kroppsfett har vanligtvis högre blodfettnivåer (kolesterol och triglycerider) och högre blodtryck, vilket ökar risken för hjärtsjukdom. För mycket kroppsfett gör kroppen mindre mottaglig för hormonet insulin, vilket ökar risken för diabetes. Samtidigt ökar mängden hormoner som påverkar celler att dela sig och växa till, vilket ökar risken för vissa cancerformer. BMI skiljer inte mellan fettvikt och muskelvikt och därför kan BMI i vissa specifika fall vara en mindre rättvisande indikator för totalt kroppsfett. Det gäller framför allt personer med mycket muskelmassa, exempelvis idrottare, eller personer med mindre muskelmassa än normalt, såsom äldre personer.

Oavsett vad ditt BMI är ökar risken för att utveckla fetmarelaterade hälsoproblem med ökat midjemått.