Radonkoncentrationen mäts som mängden radioaktivitet från radon i varje kubikmeter luft (uttryckt som becquerel per kubikmeter, Bq per m³). I internationella riktlinjer föreslås det att radonnivåerna bör sänkas om de ligger över 100–300 Bq per m³.

Radon finns i de flesta byggnader, särskilt i rum på bottenvåningen och omedelbart ovanför eller under bottenvåningen, och det går att hitta olika radonnivåer i bostäder i alla områden, de flesta låga. Vissa nivåer kan vara högre och det beror delvis på den lokala geologin.

I ditt land kan det finnas kartor (som ofta finns tillgängliga online) som du kan använda för att se om bostäderna i ditt område löper högre eller lägre risk att ha höga radonnivåer. Om ditt hem ligger i ett område med ökad radonrisk bör du låta testa radonnivåerna i din bostad.

Figur 2: Karta över radonrisk: bilden visar lapptäcket av resultat från olika radonmätningskampanjer i Europa.

Källa: Hämtad från Dubois G (2005). An overview of radon surveys in Europe. EUR 21892 EN, EC. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. © Europeiska gemenskaperna, 2005.

För att bestämma radonnivån i ett visst hem måste radonkoncentrationen i inomhusluften mätas. Radon mäts ofta med hjälp av små plastdetektorer som placeras i bostaden under flera veckor för att mäta den genomsnittliga radonkoncentrationen korrekt. De flesta radonmätningar kräver att detektorerna skickas tillbaka till laboratoriet för analys.

Figur 3: Radondetektor.

Källa: Hämtat, med tillstånd, från www.ukradon.org/article.php?key=measureradon.